När man älskar djur men samtidigt är allergisk mot pälsdjur, vill man självklart hitta ett djur som man kan ha ändå, då gärna ett man kan kela med. Fiskar, spindlar, ormar och andra reptiler är ofta inte ett alternativ.
Minigrisen har samma kvalster som oss, vilket gör att man tror att man kan ha en minigris även om man är pälsdjursallergiker. Nu är jag inte någon allergiläkare och jag är osäker på om jag använder de korrekta orden när jag nu ska försöka återberätta vad min allergiläkare sa och tyvärr hade rätt i… visade det sig. Kan tillägga att detta även bekräftas om man söker lite på internets läkar-sidor.
Pälsdjursallergiker ska inte skaffa en minigris!
Citatet är från min allergiläkare.
Allergi är ackumulativt
Det betyder att om man är allergisk mot ex. björkpollen, gräspollen och katter så kanske man inte reagerar för katter om det inte samtidigt flyger omkring pollen från både björk och gräs. I praktiken blir det så att ibland kan man kela med en katt utan att få några allergiska reaktioner. Allergin måste komma upp till en viss nivå, innan symptomen sätter in. Dessutom kan det ta upp till sex månader innan man utvecklar en ny allergi. Om man aldrig utsätter sig för ex. hästar så är inte den allergin utvecklad. Men om man börjar rida kan det vara så att man måste sluta med det efter några månader för att man har utvecklat en allergi mot hästar och förhindras då att fortsätta med sitt nyvunna kanske jätteroliga intresse.
Tar tid att utveckla allergi
Jag ville inte tro på min läkare, det lät mycket roligare att lita på uppfödaren, som ju sa att jag kunde köpa grisen på prov i två veckor.
De tog ganska precis sex månader för mig att utveckla allergin mot gris! För mig var det inte ett alternativ att lämna bort Chico till någon annan utan mitt liv började en ny fas; jag har inhalerat Cortison i förebyggande syfte 2-3 ggr/dag samt Bricanyl några gånger/vecka när Cortisonen inte räckt. Detta höll jag på med i ca 4 år innan vi flyttade och Chico kunde flytta ut i lagården.
Att vara allergisk är både jättejobbigt och orättvist, för visst är det vi djurälskare som drabbas! Ja, det är klart.. det är ju vi som utsätter oss för att utveckla allergin.
Att behöva sluta rida för att man utvecklat allergi är fruktansvärt! Men det är värre att behöva omplacera eller rent av avliva sin älskade gris när allergi har utvecklats! Att omplacera grisar går ju, men det är inte en optimal lösning eftersom grisar är flockdjur.
Det finns de som erbjuder en ”prövotid” eller ”testfamilj” så man kan se om man är allergisk. Men om man känner till ovanstående så inser man snabbt att det inte fungerar, eftersom då måste man tillbringa ett halvt år hos testfamiljen för att få svar. Dessutom kan det vara så att man är allergisk mot något mer som inte finns hos testfamiljen, men i sin hemma miljö, så allergin för grisen kanske inte visar sig förrän man får hem den.
Plan B
Som avslutning i detta ämne vill jag säga till dig som är allergisk och ändå vill köpa en minigris att se till att du har en plan B innan du köper din gris. För om det nu skulle utvecklas allergi så är det väldigt skönt om man redan tänkt tankarna på hur man löser situationen. T.ex. köper en gris till och låter de bo igrishus i trädgården i stället.

