Tackar Rufus för att du vill gästblogga på minigris.nu – tack även till matte Erika som hjälpte till med det tekniska och skickade mailet.

5 snabba för att komma igång:

Ålder: 11,5 år (jag föddes 2000-07-28 i Torup, Halland)
Hem: I Göteborg, ganska nära Ullevi och Stampens kyrkogård
Look: Helt svart (fast matte påstår att jag har några gråa hår)
Äter: Allt utom paprika (helst popcorn)!
Blogg: www.ruffebloggen.wordpress.com

Hej!
Jag heter Rufus och jag är en äkta stadsgris!

När jag var åtta veckor gammal flyttade jag till matte och husse i Göteborg. Då bodde vi i Johanneberg mitt bland studenterna. Vi hade en lägenhet med öppen planlösning (ingen sovrumsdörr!) så jag lärde mig snabbt att ta mig upp i sängen. Det uppskattades inte alltid, men det var inte så mycket matte och husse kunde göra åt saken. Sängen stod ju där inom räckhåll och jag väntade med att hoppa upp tills de sov gott. Sen vaknade de med en minigris i fotändan, varmt och lite sticksigt.

Nu är det tyvärr slut på mitt smygande till sängen på nätterna. När vi flyttade till Svingeln och lämnade studentlivet bakom oss fick vi också flera rum i lägenheten. Då hamnade det en barngrind i vägen för mina nattliga räder. Typiskt. Men grinden (som är gjord av stål) går att användas även av mig faktiskt! Den skramlar nämligen alldeles lagom mycket när jag stoppar in trynet mellan spjälorna och skakar på huvudet. Ett alldeles utmärkt sätt att få upp slöhögarna jag delar boende med på morgonen så att de masar sig ut i köket och ger mig lite frukost.

Frukost är nämligen bra. Nästan lika bra som lunch, middag, kvällis och mellanmål.
Jag gillar mat helt enkelt! Om jag fick (eller kunde) så skulle jag äta hela tiden tror jag.

Något som jag inte tycker speciellt mycket om är att åka bil! Jag mår illa och blir väldigt stressad av att sitta i den där plåtlådan. Det brukar tack och lov inte bli så många turer per år, och när vi åker så åker vi inte så långa turer. Oftast blir det ett sommarkollo och ett vinterkollo hos gammelhusse och gammelmatte i Dalsland och några småturer däremellan. Hanterbart alltså.

Bäst är så klart sommarkollot! Då är gammelmatte och gammlehusse lediga, solen skiner (oftast) och det finns massor av gott att äta i trädgården (och i grannens trädgård, fast dit får jag inte gå säger gammelmatte). Krusbär, hallon, smultron och äpplen!

Vinterkollo är helt OK, mest för att de oftast är hemma och umgås en massa med mig då och för att de skottar en gång i snön (när det är snö) till komposten så att jag kan gå ut och göra det jag ska. Hemma skottas det minsann inga gångar åt mig. Den här vintern är väl OK, men förra året var det kallt om klövarna ska ni veta! Då blev det korta turer till Fattighusån och tillbaka, så fort jag bara kunde!

Jag har ju toalett inne också, så egentligen förstår jag inte varför matte och husse envisas med att släpa ut mig.
“Du måste få luft” säger de, men jag är helt övertygad om att det finns luft inne också.
Jag måste alltså gå ut, och gör det under protest när termometern visar under +10°C eller när det är regnigt, slaskigt och blåsigt ute. Tyvärr är det en ganska vanlig vinterdag i Göteborg, så det blir en del protesterande nuförtiden.

Men sen när våren kommer, då är det bara glada miner! Vi har en stor altan där jag brukar ligga och sola magen så fort det är varmt nog på marken. Det tycker både jag och grannarna (och grannarnas vänner) om. Att sola och ligga i värmen är nog det bästa tidsfördrivet jag vet (näst efter att äta popcorn då), så det försöker jag göra så ofta jag bara kan. När matte är ledig lägger hon sig bredvid mig ibland. Det är OK, men om hon råkar skugga mig blir jag arg och morrar på henne.

Morrar gör jag också när någon tar min plats i soffan, när någon (vi kan kalla henne matte) visslar (falskt) och när jag får vatten på mig.

Vatten är jag inte så mycket kompis med. Det är inte lika illa som att åka bil, men jag går inte in frivilligt i duschen om jag får uttrycka mig så. När jag väl har tvingats in där (och matte inte häller på mig för kallt vatten) så är det ju ganska mysigt måste jag tillstå.
Värme är ju aldrig dumt som sagt och bara för att värmen är blöt blir det inte mindre bra för det. Det är borstandet, kliandet i ögonen och att pinsamt nog komma ut och lukta rosenknopp som jag inte är så förtjust i. Tur att jag inte behöver duscha så ofta (jag blir ju inte så smutsig eftersom jag inte gillar regn och lera)!

Jag tycker om nästan alla människor, men jag är lite rädd för sådana där små vingliga saker som nyss har lärt sig gå. De får gärna vara i ett annat rum tills de står stadigt på marken och kan börja ge mig mat. Vår söta lilla blonda granne är ett bra exempel!
Först var hon läskig och vinglig men nu kastar hon knäckebröd framför mig på marken och ropar Luuufuus! Bra tjej!

Nu ska jag nog försöka se om husse kan ge mig lite mer mat (det är ju flera timmar sedan jag åt)!

Hoppas att ni också får ett bra 2012, med mycket mat, lite bilåkning, lagom mycket duschar och en vansinnig mängd popcorn!

/Rufus